Läste i tidningen i helgen att vi svenskar konsumerar ekologisk mat i större utsträckning för varje år. Både ICA och COOP har ökat sin försäljning av ekologisk mat med 50% sedan 2007. Argumenten bland oss svenskar är inte miljövänliga produkter, inte heller att vi värnar om djuren och vår omvärld. Den största anledningen är oss själva - vi bryr oss om vår egen kosthållning och vill inte äta mat med tvåhundrasjuttiofemtusentrettiotre olika bekämpningsmedel.

Utvecklingen tyder på att vi passerat det stadie när det är en trend. Vi konsumerar inte produkterna som en show-off för politiska hållning utan det har blivit en MEDVETENHET hos oss konsumenter. Vi inser vår egen vinning av att välja ekologiska produkter. Länge leve ekologiskt!

Jag är 25 år, har arbetat i ett år och ser livet som en never ending story. Jag är inne i min nya fas där jag lämnat studentlivet bakom mig. Nu vill jag tjäna mycket pengar, köpa nya saker till lägenheten. Nu har jag faktiskt råd att smälla några hundralappar på en utekväll utan att det skadar min budget nämnvärt. Härligt!

Tydligen ska man inte tänka så när man är 25, man - ska börja tänka på sitt pensionssparande istället.

Just nu överöses jag av alla möjliga erbjudanden från banker om hur jag ska pensionsspara för att inte vara fattig som pensinär. Detta är så sjukt tråkigt, jag vill inte tänka på det nu - jag är ju 25! När jag pensionerar mig är jag 65 och det är ju inte förrn om 40 år. Och det är längre än vad jag hittils har levt...

Tydligen fungerar det inte så, utan jag måste börja bunkra upp NU. All information som når mig är både bankig och svår att begripa. Därför uppskattar jag enkel och tydlig kommunikation.

Några som begripit att vi unga vill ha begripliga erbjudanden är SEB. Just nu dubblar de första insättningen. Om jag sätter in en miljon sätter de också in en miljon. Om jag nu bara hade en miljon....

Gerillareklam är kul. Det visar att företaget har humor, vågar det där lilla extra och är inte rädda för att varumärket ska förknippas med märkliga saker. Detta är precis vad Veet gjort i sin senaste kampanj. Den 21 januari, alltså samma dag som Barack Obama tog över presidentskapet i USA publicerade de en annons med  budskapet "Goodbye Bush". Annonsen publicerades i The Daily Telegraph i Sydney, under rätt typ av artikel, vilket även visar att redaktionen har humor. Och vad finns det mer att säga än att den är lysande, störtrolig och mitt i prick?

Skaparna till annonsen är Euro RSCG, Australia

Just nu är jag ledsen. Jag är ledsen för att jag inte får som jag vill. Jag är ledsen att jag jobbar på en medioker reklambyrå. Önskar att jag jobbade för en stor, pampig och ståtlig koncern som Bestseller, L'Oreal, Birger et Mikkelsen, Prada, Dior. Ja i stort sett vad som helst. För jag vill också vara med.

Vad är det som plötsligt skapat detta missnöje hos mig?

Jo, i skrivande stund pågår den coolaste & häftigaste modemässan i Barcelona - Bread & Butter.

Jag tycker att det är fel att marknadsföringsbranschen & modeindustrin inte är mer sammankopplade än vad de är. Förstår ni inte att allt hänger samman? De trender vi ser i modebranschen är ett svar på både världsekonomin och den politik som pågår i världen. Vilket även påverkar oss i vår värld. Därför borde JAG, JAG, JAG få vara där och suga in all kunskap, trender, tendenser, nyheter, märkligheter, influenser som sker.

Eller hur är det intressant att vi nu ser mer ruffa material på kläderna när vi går in i en lågkonjuktur. Nu är det inte modernt att visa att man har sprillans nya kläder utan det ska se ut som om det är ett super fynd från mormors vind. Undrar om vi kommer se mer praktiskt mode nu? Lågklack istället för högklack. Rent logiskt borde det ju vara så.... Skogspromenader är mer vänliga mot plånboken än lyxmiddagar ute. Vad tror ni? Vad har ni sett för tendenser?

Ja ja, jag får väl nöja mig med att jag får åka på CPH vision som är i februari. Även om det inte är lika hett invaderas hela Köpenhamn av modeindustrin. Då jäklar ska jag suga in trender och visa att det visst då hänger samman!

Nu får jag nöja mig med bröd & smör på svenska.

Vi lever i en konsumtionshysteri. Prylarna vi köper är viktiga markörer och signaler om vilka vi är, vem vi vill vara, vilken musik vi lyssnar på samt vilken politik vi sympatiserar med. Kort sagt, vi konsumerar en identitet där vi berättar en historia om oss själva till omgivningen. För många kan det ibland te sig knas hur vi lever när det finns så mycket problem på vår jord. Jag kan själv känna så ibland. Denna kombination av konsumtion och viljan att visa att man gör något vettigt av sin lyxtillvaro har Converse tagit fasta på. De har påbörjat ett samarbete med aidsorganisationen (RED) där man genom just konsumtion bidrar till forskningen mot AIDS.

På sajten kan man designa sina egna Converse för 60 dollar, varav 15% går oavkortat till AIDS-forskning.

Detta är lysande, genom konsumtion bidrar man med något gott OCH man får också en markör med sina nya skor att man är en medveten konsument. Jag kunde inte bärga mig utan var tvungen att leka skodesigner och prova göra några coola Chucks.

Sägnen är att om man pratar med sina växter, växer dem snabbare. Detta är något som Heinz tagit fasta på. De vill visa att de vet hur man ska ta hand om tomatplantor för att kunna göra den bästa ketchupen. För att bevisa detta har de skapat ett litet experiment och testar just om deras tomatplantor växer snabbare vid mänsklig interaktion. För att testa detta har de pllacerat två tomatplantor i plexiglas som ständigt filmas. Den ena har en högtalare kopplad till webben där man kan skriva meddelande till provväxten som sedan läses upp för tomatplantan. Du får själv höra vid din dator vad både du och andra säger till plantan. För varje dag mäter de hur mycket plantorna vuxit, vilket redovisas på webben.

Tomatplantan som man inte kan prata med

Ibland är det svårt att göra reklam. Framförallt när vi lever i en föränderlig värld där det som gäller ena dagen är ute nästa. För stora organisationer måste det också vara problematiskt eftersom i olika länder råder olika mikrotrender som man måste ta hänsyn till.

Jag har snokat omkring bland reklamfilmer från kända varumärken och dessa är exempel på när jag tycker att de spretat iväg för mycket från den förväntade profilen.

McDonalds

Jag har funderat på en sak. Ju mer teknik och digitala lösningar vi har, desto mer är tendensen att det som är trendigt och uppskattat är det som är gjort med enkla icke high-tech metoder. Det går ju egentligen emot utvecklingen. När vi har tekniken borde ju det som var det senaste vara uppskattat och trendigt? Är det möjligtvis en motreaktion till tekniken vi ser?

Tittar man på musikvideos blir man imponerad av de som är gjorda med enkla medel. Den jag tycker är lysande är Jenny Wilsons video till låten "Let my shoes do the walking". En musikvedeo som är ihopsatt av stillbilder. Vilket arbete detta måste ha varit. Tänk att alla bilder är fotografier som är ihopsatta till en film.

Läste i Metro om en utannonserad tjänst i Australien. Snacka om att jag blev sugen på att söka den. Man är anställd av Australia Queensland och tanken är att man under en sexmånadersperiod ska åka omkring i bland öarna som omger Hamilton Island. Det enda kravet är att man ska rapportera om sina äventyr på bloggar, fotodagböcker och videoinspelningar.

Lönen är inte helt fel, det är 140.000:- i månaden

Låter inte ens som ett riktigt jobb tycker jag, utan mer bara som ett kansigt och konstigt jobb. Ett som jag gärna haft....

För några dagar sedan skrev jag ett inlägg om Twitter och dess populäritetsvåg i Sverige. Anstormningen till Twitter har fortsatt att öka och nu inte bara bland privatpersoner, utan även bland företag.

Den största anledningen tros vara Barack Obamas mikroblogg på Twitter. Han använde mikrobloggen som marknadskanal för att komma närmre sina väljare.Nu i efterhand spås det att det var hans deltagande i de sociala medierna som gjorde att han var så framgångsrik i presidentvalet.

När någon lyckas vill fler göra det. Därför är det smart av de företag som hittils börjat synas på Twitter. Genom sina webbsatjer kan man då skapa ett flöde av kommunikation som gör att kunderna eller de som vill följa ens vardag hela tiden känner sig uppdaterade. Än så länge är det mycket nyhets- och mediabyrår som sysslar med Twitter. Förhoppningsvis blir det snart mer vanliga företag. Eller varför inte hjälporanisationer som twittrar nere på plats?

Friends är en organisation som jag tycker är väldigt bra. De har enkel kommunikation och Sara Dambers engagemang är rörande vilket även lyser igenom och gör att organisationen känns äkta. Deras nya reklamfilm är också riktigt bra. Tror inte någon kan se den utan att minnas hur det kändes att vara ung och osäker. När jag ser filmen färdas jag tillbaka till högstadietiden och minns de personer som alltid satt ensamma. Jag var ingen mobbare men inte heller den som sa ifrån. Det retar mig idag, att jag inte var mer modig.

Text till filmen

Du tror väl att min ensamhet är värst
men det är när ni väl ser mig som jag verkligen blir rädd

Förklara snälla så att jag förstår

Varför ni tystnar när jag kommer och skrattar när jag går

Säg varför det måste vara jag

Som har ryggen upp mot väggen, bara hud mot hårda ord

Den som får rivas, klösas, bitas för mitt liv mot alla andra

Det finns ingen belöning och jag kräver ingenting
men bara att aldrig nånsin tvingas hålla käften

Blev tipsad idag om att läsa Micael Dahléns nyutkomna bok Nextopia. Boken har nått stora succeer i Sverige och är utsåld överallt. Med tanke på bokens handling är det extra ironiskt att jag knappt kan sitta still tills jag får den i min hand.

Dahlén menar att vi lever i ett Förväntningssamhälle. Samhället är uppbyggt av förväntningar, vilket innebär att det som kan ske i morgondagen är viktigare är nuet. Uttrycket "Gräset är grönare på andra sidan" har aldrig varit mer passande.

Våra liv handlar inte om vad som sker i nuet utan vi fokuserar på nästa jobb, nästa semester, nästa jul, nästa, nästa, nästa. I Förväntningssamhället finnas det gott om möjligheter att vara lycklig med svårt att bibehålla eftersom lyckan som uppnås är kortvarig och kräver en ersättare.

Jag längtar till jag kommer över boken, tror att jag kan bli klokare på hur det nya förhållningssättet påverkar konsumtion och  på så vis hur man ska anpassa marknadsföring efter detta.

Jag kan knappt vänta. Detta kommer bli min bästa bok någonsin.

Om boken är lika bra som jag förväntar mig, kommer jag ha löpande uppdatering från den på bloggen.

Magdalena Hermelin - lägg det namnet på minnet. Enligt Internetworld kommer hon att vara en av de mest framgångsrika kvinnorna i Sverige om några år. Och jag tror de har rätt.

Shortcut har listat de mest framgångsrika kvinnorna för 2008. Magdalena kom på femte plats. Bakom topplaceringen ligger att Magdalena visat bra resultat, där intäkterna har ökat markant under hennes ledning. Rosa Bandet var Cancerfondens mest lyckade kampanj, men det var först med Magdalena som nya metoder och arbetssätt började användas. Magdalenas idé var simpel: Utnyttja de digitala medierna som kanal för vår marknadsföring och låt användarna göra jobbet.

Att en välgörenhetsorganisation använder sig av vad den digitala världen är helt rätt. Ofta har välgörenhetsorganisationen en knaper budget och en ambition att nå ut till så många som möjligt. Något som tyvärr sällan går hand i hand.

Därför är det viktigt att få rätt spinn på besökarnas egna nätverk, där personliga relationer för budskapet vidare. I de digitala medierna är dessutom möjligheterna enorma vilket alltid är kul.

Jag beundrar detta engagemang. Hon måste ha ett enormt driv och jävlaranamma som lyckas driva igenom en sådan förändring i marknadsföringen. Om hon inte puschat så starkt hade antagligen inte RB överlevt om några år.

Dagensmedia.se/dig är Dagens Medias nyhetsbrev där de specialiserat sig på digitala medier och den form av marknadsföring som sker på Internet. Än så länge är sidan ganska torftig, men förhoppningen är att det ska bli en bra sida för oss som vill ha allt samlat på ett ställe. I nuläget finns det tyvärr inte så många bra svenska sidor som skriver om just detta

Jag önskar Dagens Media lycka till med sin nya sida och hoppas att den blir flitigt använd.

- Var är du? - Vad gör du?

Så nog fanken är vi nyfikna vad våra nära och kära gör för stunden. Samma begär som gjorde att Big Brother nådde stora framgångar? Och i vanlig ordning kan vi skylla på att Internets utveckling gjort att avstånden krymt samtidigt som vi tenderar att träffa våra vänner mindre och mindre. För att hålla kontakten med sin omgivning blir lösningen att ta till de elktroniska medierna.

Twitter används inte bara av privatpersoner utan har blivit en stor kanal även för medieindustrin, där man kan följa stora inflytelserika personer i deras vardag. Intressant. Nu i dagarna har Svenska Dagbladet skaffat sig Twitter. Tanken är att man ska följa ledarredaktionen och få veta vad de gör. Smart tycker jag, känns som om det är ett steg som behövs för fler tidningar.

Själv är jag ingen twitteranvändare ännu utan har fastnat för deras svenska motsvarighet Jaiku. Följa mig i min meningslösa vardag kan man göra på http://kokkokabana.jaiku.com/

Fler som skriver om Twitter: Jonas Morian & Magnus Andersson

En vecka har det gått sedan det nya året började, en vecka finns också sparat på Google Insight for search. Jag blev oerhört nyfiken på vilka sökord som dominerat Google.se den senaste tiden. Resultatet ser ni nedan.

De intressanta ökningarna tycker jag är 3. Gaza, 6.BMI och 8. Arbetsförmedlingen Hur hänger detta samman egentligen? Vad beror det på?

De ökade sökningarna på Gaza hänger ju samman med oroligheterna i området och mediernas tyngre bevakning, så nu är det mysteriet löst.

Arbetsförmedlingen och AMS borde ju hänga samman med alla nyårslöften vid 12 slaget att man ska ta tag i sin karriär. Tror även att FK har ett finger med i spelet och gör allmänheten orolig. Det är ju aldrig kul att bli arbetslös, framförallt inte i "dessa tider".

BMI hänger troligen samman med all onyttig mat vi svenskar tryckt i oss under ledigheten, likaså nyårslöftena vid 12 slaget. Att räkna ut sitt BMI används säkerligen som en guide över "Hur lite är det bra om jag bantar?"

Flockdjur som man är har jag själv sökt både på Gaza och smhi

Feg chef eller en brilliant idé för att vända en nedåtgående trend? Ja det kan man fråga sig. Hade SO NICEs agerande inte blivit en solskenshistoria hade jag tyckt att det var grymt. Nu tycker jag att det är lysande!

PR byrån SO NICE hade hamnat i en situation de själva inte var ansvariga för. Den förbannade FK, mer bekant som Finanskrisen hade gjort att kunderna slutat betala sina fakturor. Det var dags för handling, något måste ske. Räddning var att avskeda en person. Eftersom ledningen inte kunde välja vem som skulle få gå, gjorde de det i form av ett lotteri. De skapade siten "You choose, we fire" där det var upp till besökarna på sidan att rösta fram den som skulle avskedas.

På sidan fanns det sorgsna bilder på de 8 anställda, sammanfattning över var och ens styrkor respektive svagheter.

Sidan blev väl besökt och ryktet om den grymma personaletiken spreds snabbt. Solskenshistoran var klar. Kunderna började betala sina fakturor och ingen behövde avskedas. Frågan är bara; Hur kul är det för de anställda att hängas ut på nätet på detta vis? Antagligen har de lärt känna varandra bättre och har en mer öppen relation. Eller nja, men vi kan väl hoppas?